Filmkvällen 24/10 2019 - Witchfinder General

Då var det chocktober och Halloweentider vilket naturligtvis föranledde ToB att passande nog bjuda på häxor och svartkonst kopplat till det pågående temat Skräckens färger.

Tema - Hänsynslös häxjägare härjar England

 

"They swim... the mark of Satan is upon them. They must hang." 

Matthew Hopkin

 

Den film som kom att visas var den hyllade brittiska lågbudgetproduktionen ”Witchfinder General”, en samproduktion mellan brittiska Tigon British Film Productions och amerikanska American International Pictures (AIP). För regin stod den unge lovande regissören Michael Reeves som fått en del uppmärksamhet med sin förra film #The Sorcerers” 1967. Tyvärr skulle Witchfinder General bli Reeves sista film. Ett par månader efter premiären dog han pga en olycka med överdosering av medicinska preparat bara 25 år gammal. Filmen skulle dock komma att bli ett av de finaste exemplen på klassisk brittisk skräck från 1960-talet, detta trots att amerikanska AIP gjorde sitt bästa för att förstöra den genom klåfingriga ingrepp menade att specialanpassa produktionen för en amerikansk publik.  Filmen skulle säljas in som ”The Conqueror Worm” och associationer till Edgar Allan Poes novell, vilket den inte har något att göra med. En del märkliga utgåvor för den europeiska kontinenten finns också, men den film aom visades denna kväll var naturligtvis originalet i en fint restaurerad utgåva. Historien är i grunden ett ganska enkelt hämnddrama liknande de westernfilmer som producerades under 196-talet. Witchfinder General utspelar sig emellertid under det engelska inbördeskriget 1642–1651, en serie militära konflikter mellan det engelska parlamentet och kung Karl I. Manuset skrivet av Reeves och medförfattaren Tom Baker är baserat på en roman av Ronald Bassett med samma namn där historiska gestalter plockats in i en fiktiv miljö. Häxägaren det anspelas på i titeln är Matthew Hopkins (ca 1620 – 1647) en advokat som falskeligen utgav sig för att vara utnämnd av det brittiska parlamentet för att spåra upp och ställa misstänkta häxor inför rätta. Tillsammans med sin kompanjon John Stearne ska Hopkins varit ansvarig för att uppåt 300 människor som anklagats för häxeri avrättades. Reeves gamle skolkamrat Ian Ogilvy spelar Richard Marshall, en soldat i parlamentets armé som befinner sig mitt i det laglösa kaos som råder 1645, precis innan krigslyckan vänder till parlamentets fördel i och med slaget vid Naseby. Richard har precis varit med om en av sina första skärmytslingar med rojalisternas trupper och har fått permission att bege sig till den lilla byn Brandeston i Suffolk för att där hälsa på sin fästmö Sara (Hilary Heath). Brandestons präst, John Lowes (Rupert Davies) är Saras farbror och beskyddare och han har gått med på att de ska få gifta sig. Trots det pågående kriget finns det således ljusglimtar. Men bland de nya lycksökarna som utnyttjar sammanbrottet för lag och ordning finns häxjägaren Matthew Hopkins (Vincent Price) och dennes psykotiske sidekick, torteraren John Stearne (Robert Russell) som livnär sig på att åka runt bland byarna på landsbygden och ta betalt för att ställa de som av avundsjuka grannar anklagats för häxeri inför rätta. När Richard lämnat Brandeston för att åter ansluta sig till armen dyker naturligtvis Hopkins och Stearne upp i byn eftersom de hört att den lokale prästen där ska vara i lag med satan. Snart uppstår en konfrontation mellan Hopkins och Lowe vilket kommer att få förödande konsekvenser. 

 

Witchfinder General är en atmosfärisk och visuellt anslående film som håller väl än idag. Självklart har den inte samma slagkraft som när den kom i slutet av 1960-talet och då passerade ett flertal gränser vad gällde grafiska scener. Idag skulle väl många se den som ganska tam i detta avstående men Witchfinder General kom att bana väg för liknande filmer av mer extrem karaktär som skulle komma och har utan tvekan förtjänat sin plats i brittisk filmhistoria. Visst, historien saggar väl något i mitten och som ren skräckfilm kan den väl inte mäta sig med den bästa samtida produktioner na men likväl är det en fängslande filmupplevelse. Mycket av styrkan hos Witchfinder General ligger i det fantastiskt vackra fotot signerat kanadensaren John Coquillon och de autentiska miljöerna i de medeltida Suffolk-städerna Bury St Edmonds, Lavenham och Kersey,Vi får också flera långa mäktigt svepande panoreringar över den engelska landsbygden vilka verkligen imponerar. Det var i dessa trakter som den historiske Matthew Hopkins verkade vilket ju ger en extra krydda. Lägg därtill Paul Ferris rustika soundtrack och man får en helhet som känns genuin. Skådespelarinsatserna imponerar också, inte mins Vincent Price i huvudrollen som den ondskefulle Hopkins. Detta är en av Price finaste stunder. Den historiske Hopkins var visserligen yngre än den grånade Price men det är en petitess när man får se en så pass slemmig och obehaglig rollkaraktärisering. Robert Russell kompletterar Price väl I rollen som den sadistiske John Stearne, ett ärkesvin av rang. Ian Ogilvy är också bra som Richard Marshall, idealisten som sakta men säkert förtärs av sitt hämndbegär, och Hilary Heath lyckas väl med att gjuta liv i sin karaktär Sara. Trots att Witchfiner General är en billig lågbudgetproduktion som försöker tänja på dåtidens gränser för vad som var acceptabelt att visa lyckas den likväl fortfarande kännas relevant och värd att rekommendera. Opportunismen och övergreppen i krigshärjade områden lever vi fortfarande med och häxjakter förekommer fortfarande, även om det kanske numer ofta förekommer på nätet. Dock är det inte många av dagens troll som kan mäta sig med gamle Vincent Price.

Videoklipp

Filmkvällen 24/10 2019 - Witchfinder General