OBS! Denna månad kör vi på en ONSDAG! Och ja, filmkvällen är likväl gratis, så ni behöver inte sätta era sista ägodelar i pant för att hänga med. Men ikväll kommer det likväl att handla om just pengar. För skräck har alltid handlat om så mycket mer om skuggor i mörkret eller monster i garderoben. När skräckfilmen är som mest hårdslående fungerar genren som en ondskefull spegelbild av vår kollektiva sociala oro. Så låt oss då skärskåda hur kommersialism, girighet och den desperata jakt på pengar som kan få oss att göra i stort sett vad som helst kan ta sig uttryck på vita duken. Ikväll är demonerna de som kryper fram ur tomma plånböcker, från lockelser på din dataskärm, hånflinande från tomma bankkonton eller gnagandes likt ett överhängande penningkrav som hotar krossa din vardag. Pengar kan vara som en förbannelse, de är ju dessutom den främsta drivkraften som får dig upp ur sängen på morgonen, bara en sådan sak. Så från mellankrigstidens depression till dagens krypto-bubblor har skräckfilmen alltid varnat oss för att om du jagar efter pengar kommer pengarna i slutändan att fånga dig i sin snara.

 

Ekonomiska villkor har faktiskt alltid varit närvarande inom skräckfilmen, även om ekonomisk ojämlikhet och dess konsekvenser inte alltid varit så uttalat som tema. Under stumfilmseran på 1920.-talet, då skräckfilmen ofta var gotik, var rädslan för vad rikedom kan göra ofta liktydigt med rädslan aristokratins parasiterande makt. Ett typexempel är ”Nosferatu” (1922) I vilken vampyren Greve Orlok inte bara är ett monster utan även en rovlysten jordägare som både bildligt och bokstavligen flyttar till ett nytt grannskap för att suga ut det. Knutet till den traditionella överklassens högmod och hybris finns också ambitionen att förverkliga egna perverterade drömmar. I ”Frankenstein” (1931) avspeglar vetenskapliga ambitioner en industriell utveckling i avsaknad av etiskt ansvar Och i ”King Kong” (1933) tillfångatas en magnifik varelse för kommersiella intressen så den kan ställas ut, begapas och slutligen förgöras utifrån skrupelfria vinstintressen. Att skära ner i offentliga utgifter pga byråkratisk kortsiktighet även om det drabbar den vanliga människan får även kännbara konsekvenser i ”The Man They Could Not Hang” (1939). Detta är filmer färgade av sin samtid, präglad av industrialisering, urban fattigdom och följderna av en djup ekonomisk depression. Monstren är här den likgiltiga eliten och dess exploatering av vår värld. Redan då stod det klart att ett skrämmande inslag i skräckfilmen var just samma insikt vi kämpar med idag, att makthavare allt för ofta hanterar mänskligt lidande som ofrånkomliga indirekta skador. Under 1950- och 60-talet kom medelklassen förvisso att öka i antal. Fortfarande var dock det ekonomiska temat inom skräckfilmen de klara skiljelinjerna mellan de priviligierade och de som önskade sig ett bättre liv utifrån vad som nu kunde beskådas genom massproducerade varor och Tv-reklam. Drömmen om ett bättre liv är den drivande kraften i “House on Haunted Hill” (1959) där Vincent Price erbjuder 10,000 dollar till den som överlever natten i ett hemsökt hus. Den rike mannen håller i taktpinnen och de desperata dansar efter hans pipa för det egna höga nöjes skull. På 1960-talet erbjöd Roger Cormans “The Masque of the Red Death” (1964) en bitande allegori för hur eliten nyttjar sitt kapital för att kunna köpa sig till all världens privilegier. Vincent Prices Prince Prospero tror att hans förmögenhet kan köpa honom trygghet från en pestsmitta och där de fattigas lidande bara utgör en bakgrund till hans hedonistiska utsvävningar.

 

Kommersialismens stora genombrott som ett slags monster i sig själv fick vi dock uppleva först under 1970-talet. Efter Vietnam, Watergate, inflation, oljekriser och ekonomisk instabilitet märks tydligt hur en öppen misstänksamhet mot politiska institutioner och kapitalism smög sig in i en del skräckfilmsproduktioner. Och självklart är den film som fångar hela essensen i detta George A. Romeros ”Dawn of the Dead” (1978). Romeros klassiker omvandlar köpcentret till en av skräckfilmens främsta metaforer. Zombierna vandrar mållöst runt bland butikerna eftersom konsumtion har blivit ett instinktivt beteende. De levande är knappt annorlunda från de odöda runt omkring dem i detta avseende.  Även ”Jaws” (1975) kan ses som ett typexempel på hur profitjakt sätts före människors säkerhet av skrupelfria politiker. Det är kanske inte hajen i sig som är det största monstret här, utan borgmästare Larry Vaughn som vägrar stänga av stranden i Amity Island pga förlorade turistintäkter. När Jaws spelades in kanske Vaughn kändes som en överdriven karaktär, idag känns han allt för realistisk. Just kommersialismen som drivkraft bakom ett slags samhällsförfall fortsatte att vara ett tema som dök även under 1980-talets skräckfilmsproduktioner. För om 1970-talets samhällsanda stod för en misstro mot kapitalismen så dyrkade ju 80-talets motsvarighet den istället. Skräckfilmsskaparnas svarade med vildsint satir. I exempelvis “They Live” (1988), får våra protagonister exempelvis verkligen får se världen som den är genom att sätta på sig ett par speciella solglasögon. Ett stadslandskap täckt av anslagstavlor som genom sin reklam sänder undermedvetna budskap om lydnad gentemot en invasiv ras av parasiterande utomjordingar. I ”The Stuff” (1985) väcks tanken om att kapitalismen inte bara utnyttjar oss utan även konsumerar oss. Vårt begär har blivit vår herre. ”Society” (1989) är möjligen den ultimata driften med en perverterad överklass som bokstavligen livnär sig på underklassen.

 

Och självklart är vid detta lag steget inte långt från att se människan som en spelpjäs som kan nyttjas för den egna förnöjelsens skull, det moderna gladiatorspelets återkomst. Plötsligt har rikedom blivit likställt med en slags elitens jaktlicens att döda mindre bemedlade, vid en viss ekonomisk punkt upphör du att vara en person och reduceras till byte. Jakten på människor eller betalningen för att se människor slaktas i brutala strider på liv och död som underhållningsvåld fick under 1990-talet sina första moderna föregångare i filmer som ”Hard Target” (1993), ”The Game” (1997) och ”Cube” (1997). Under 2000-talet blev temat att sätta sitt liv på spel, frivilligt eller ofrivilligt, ett återkommande tema. Och när pengar blir en förbannelse är spelet aldrig rent. En mängd produktioner skildrar hur beroende och desperation kan förvandla oss till offerlamm till elitens förnöjelse. Att pengar är en drog i sig kan vi se i ”Battle Royale” (2000), ”13 Tzameti” (2005), ”Would You Rather” (2012), ”Uncut Gems” (2019), ”Ready or Not” (2019), ”Escape Room” (2019) och ”The Hunt” (2020). Spel som drivkraft i skräckfilm visar på hur kapitalism kan kokas ner till ren existentiell skräck, där risktagning, beroende, desperation och falskt hopp driver oss till vår yttersta gräns. 

 

Men I slutändan kanske ingen kommer undan, inte om själva systemet är boen i dramat. Skräcken blir inbyggd i vår samhällsstruktur om kapitalet får härja fritt och otyglat ,endast pådrivet av den starkes rätt och den rikes girighet. Vi hamnar alla i den korporativistiska köttkvarnen som maler ner oss. I “Saw VI” (2009) är den det bristande sociala skyddsnätet och de utarmade sjukförsäkringarna som får ett läkemedelsföretag att bokstavligen utsättas för samma godtycklighet vad gäller liv och död som deras kunder. I ”The Belko Experiment” (2016), “Exam” (2009) och “Redd Inc.” (2012) får vi bokstavligen se löneslavar inte bara kämpa för sina anställningar utan för sina liv i en värld där kontorslandskapet har blivit den moderna fängelsehålan. Så kanske är det därför denna typ av skräckfilmstema är så lockande, den erbjuder den katarsis som verkligheten sällan erbjuder. I dessa berättelser får girigheten inte sällan sin dom, företagsmonstren blir demaskerade och the "final girls" of the working class slår tillbaka. Så vare sig det rör sig om den klaustrofobiska betonglabyrinten i ”Haze” (2005) eller det vertikala hierarkiska fängelset i “The Platform” (2019) står det klart att pengar är den mest kraftfulla ockulta kraften i tillvaron, den kan göra dig osynlig, den kan göra dig gudomlig eller förvandla dig till ett monster du inte visste fanns. Så i kväll inbjuder vi dig till att skärskåda ditt bankkonto på ett lite annorlunda vis, är det ett skyddsnät? Eller en nedräkning. Kanske någon av kvällens filmer kan ge svar på tal. Rösta på något av alternativen här bredvid så får vi se.

 

Och när vi ändå har tagit speldjävulen i båten så varför inte köra en liten tävling själva. Ja ni vet , ett litet skräckfilmsquiz är väl aldrig fel, även om det kanske inte är med ert liv eller själ som insats denna gång. Men ett par ödesdigra sekvenser från livets grottekvarn ska vi väl kunna få ihop. Frågan är, får ni någon deja vu-upplevelse? För den som lyckas visa sig vara kyligast när det smäller står som vanligt en ärorik inteckning på ToB:s Hall of Fame-lista på spel. Skulle spänningen göra strupen torr eller händerna darriga erbjuder vi givetvis svalkande dryck och tilltugg till ett ytterst mänskligt pris. Salongen brukar fyllas snabbt av hungriga själar, så se till att komma i god tid för att säkra din plats i mörkret!

 

Kvällens program: ONSDAG 20/5 2026
19:00 - Dörrarna öppnas 
Ca 19:30 - ToB;s SkräckfilmsQuiz 
Ca 20:00 - Kvällens film 
Ca 22:00 - Prisutdelning 
Ca 22:30 – Closing Time
 

Plats: Skjul Fyra Sex, Adress Fiskhamnsgatan 41 
(ingång på sidan mot Älven)
Hållplats: Chapmans Torg 
Karta

Vi ses!

ToB-gänget